chapter 12. Favourite

Jag blundade och rörde mig lite lätt åt låten samtidigt som jag njöt av att höra min egen röst igen efter en så lång tid som jag inte har sjungit. Helt plötsligt känner jag ett par armar runt mig i en stor bamsekram så jag öppnar ögonen och möts av Justins ivriga bruna ögon.
"This song is so fucking amazing!" viskade han i mitt öra innan han släppte mig och jag omfamnades av Pattie.
"Oh girl! Your voice is wonderful, no one could do this song better than you." jag log och kände ett lyckorus inom mig av att höra de orden.
"I hear you mom" sa Justin ironiskt och jag skrattade åt honom.
"I must tell the truth Justin. But you're also greate." Sa Pattie ironiskt tillbaka, "Then, thanks" sa Justin och låtsades vara stött. Jag skrattade och tog Justins hand innan vi gick ut ur studion och satte oss i ett rum med soffor och en stor platt-tv som visade någon hockeymatch.
"Ooh sweet!" utbrast Justin och slängde sig i soffan som stod mittemot teven.
Jag tog upp ett äpple ur en fruktskål som stod på bordet vid soffan och satte mig på Justin som fortfarande låg ner.
"Ouch Stephie!" skrek han men kunde inte hålla sig för skratt. Jag fortsatte att äte på mitt äpple utan att bry mig om honom och vände blicken från teven.
"Sweden vs Canada" sa Justin stolt och jag kände hans armar lyfta upp mig så jag satt i hans knä, och jag kan inte säga att jag ogillade det för det var faktiskt ganska mysigt att sitta så.
"Which team are you fighting for?" frågade jag och jag kände hans andetag i nacken och rös till lite lätt.
"hard question" sa han och tvekade lite innan han svarade, "I'm from Canada, so Canada. But my favourite player is from Sweden" fortsatte han med säker röst.
"Who's your fav player?" frågade jag och kollade in i hans bruna varma ögon.
"Mats Sundin" sa han och log stolt. "Serious? that's my friends cousin. I've meet him many times." hans ögon blev stora och jag log mot honom.
"Can you fix an autograph for me please!" sa han och knäppte händerna under sin haka.
"Hahah, I can call my friend" sa jag och gick iväg till ett hörn av rummet och satte mig på en vit plastbarstol. Jag tog upp mobilen ur fickan och gick in på mina kontakter. Vanessa hade alltid vart bättre kompis med Sophie, men ända sedan olyckan har vi kommit varandra närmare vilket jag var glad för, hon är en riktigt bra och omtänksam kompis.
Jag hörde massa skratt i luren innan hon sa, "Vanessa" jag log över att höra hennes röst , jag saknade henne verkligen. "Hej, det är Stephanie" sa jag glatt, "Ååååh Steph, hur har du det!" utbrast hon och skratten i rummet tystnade.
"Jag har det jättebra här, men saknar alla kompisarna" sa jag och kände saknaden av alla hemma i Sverige. Nej jag fick inte tänka så, det här är mitt hem nu. "Stackarn, jag saknar dej så sjukt mycket så du inte kan fatta det, typ till pluto och tillbaka, fast det är väl ingen planet längre va?" jag skrattade åt henne, samma gamla Vanessa. "Hahha , gulle då! saknar dej också." hon skrattade i telefonen och jag tänkte på vad jag skulle säga.
"Juste! du jag har mött en sjukt snäll kille här och hans favorit-hockeyspelare är Mats Sundin" sa jag och avbröts av Vanessa.
"åååh har du träffat på en kille," sa hon med en överdrivet sexig röst.
"Hahah, bara en kompis Vanessa. Men tror du han skulle kunna skicka en autograph hit till honom?" frågade jag medhopp i rösten. Jag kollade upp och hoppade till lite när jag såg att Justin satt framför mig och studsade upp och ner som ett otåligt litet barn.
"Sure, men till vem ska han skriva den till, alltså vilket namn" jag tvekade lite, skulle jag säga hans efternamn, skulle hon flippa ut då. "Hallå? vilket namn?" hörde jag i telefonen. "Ehm, till Justin" sa jag snabbt och hindrade mig själv ifrån att säga Bieber.
"Vänta lite, Justin vem? du bor i Atlanta va? Favorit-hockeyspelare, Mats Sundin!" mitt hjärta dunkade hårdare och jag blev lite nervös medan jag hörde hur hon satte allt på plats, bit efter bit som ett pussel.
"TILL JUSTIN BIEBER" hörde jag skrikande i telefonen och jag rykte till och tappade telefonen i bordet men tog snabbt upp den till örat igen för att höra en hyperventilerande Vanessa.
"Ja, till honom, kan du fixa det?" sa jag med lugn röst.
"Varför sa du inte det på en gång? Såklart jag fixar det, ringer honom på en gång! messa mig din adress bara." sa hon och jag log. "Tack vanessa älskar dej" sa jag , "älskar dej med Steph, hejdå" sa hon och jag la på.
"Well, how did it go?" sa Justin med hopp i rösten.
"She'll call him right now" sa jag och knappade in min adress till Vanessa i ett sms och skickade iväg det.
"I LOVE YOU GIRL" skrek Justin och hoppade på mig i en kram.
_______________________________________________________________________________________________
Inte så långt men hinner inte skriva längre eftersom att det inte är min dator! ska försöka få ihop ett till chapter snart!! hinner inte leta upp bilder heller! kommentera!

Kommentarer
Postat av: Jenny

GRYMT BRA! :)

2011-11-13 @ 20:14:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0